Friday, September 24, 2010
Nya Perspektiv
Posted by
Tess |
Edit Post
Nu har självömkan gått över, för visst får man väl tycka synd om sig själv då man fick ställa in sitt bröllop & då man inte kan vara med och stötta sin älskde i hans sorg? Eller är det lite som jantelagen, att precis som att det är fult att tycka att man har gjort nåt bra och vara stolt över sig själv & Gud förbjude nämna detta för någon så får man heller inte tycka synd om sig själv?
I alla fall, nu börjar ett nytt kapitel i våra liv, inte det kapitel som vi hade förväntat oss eller planerat utan ett som har gett mig en ny inblick i vad som egentligen är viktigt. So what vi gifte oss inte, men han kommer fortfarande hem om ungefär 1 1/2 vecka och det som spelar någon roll är att vi får vara tillsammans igen, det är DET som spelar någon roll. Inte något efternamn, inte en extra ring på ett finger, utan tron på oss.
Jag har fyllts av ett 'jävlarannamma' som jag har saknat under en lång tid, nu börjar vi om igen och det gör med ett leende på läpparna, för snart är han här med oss...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
About Me
- Tess
- Hemflyttad till Sundsvall från mitt drygt fyra åriga äventyr på Nya Zealand där jag studerade på Victoria Universty. Tog med mig min fantastiska sambo Limu. FHar nu äntligen fått drömjobbet som statstjänsteman & planerar nu nästa steg i våra liv.
Posts
0 comments:
Post a Comment