Wednesday, September 29, 2010
Back to kindie
Idag fick Levi äntligen gå på dagis igen, igentligen hade han ju faktiskt kunnat gå igår men då var det stängt för planeringsdag. Det var inga glada miner då jag lämnade av honom vilket är förståligt (förståeligt?) då han inte varit där på två veckor.
Nu väntar jag på att bli uppringd av försäkringskassan jag hade köplats 300 nånting men äntlige har de skaffat en tjänst så att man inte behöver hänga kvar i luren utan de ringer upp.
I övrigt letar jag jobb och skickar mitt CV till alla möjliga håll och kanter. Hoppas, hoppas, jag hoppas för vår ekonomis skull, för min mentalitets skull (jag håller påa tt bli galen av att inte ha ett jobb) och för Limus skull att jag får ett jobb så att han kan fokusera på skolan.
Så nu hoppas vi lite mera.
Peace in the middle east ya'll!
Monday, September 27, 2010
An autumn day
Hösten bjuder till med otroliga dagar emellanåt, igår tog vi på oss ny kicksen och drog ut i friska luften. Här nedan kommer lite bilder på vad som hände. Idag har jag för övrigt varit med farmor & farfar och hjälpt till med lite av förberedelserna för helgens 80 års kalas.
Vi körde lite bil
Och lekte lite i träden
Gungade med moster i parken
Bemästrar även skottkärran
Saturday, September 25, 2010
Windowshopping
Vad är väl en dag på IKEA? Vad är väl en dag på IKEA utan pengar är väl frågan man egentligen bör ställa sig? För mig är det ett sätt att stilla mitt konsument behov av onödiga materiella saker. Men detta är inte en ny företeélse i mitt liv utan nåt jag har lärt mig från mina fattiga student tider. Jag kollar in grejjer på nätet, jämför priser, kollar in nyheter på hm.se, och på något konstigt vis så känner jag mig nöjd efter och jag känner inte för att köpa någonting. Att titta går lika bra.
När vi nästan nått slutet inne på Ingvars affär fick jag ett telefonsamtal av någon som ville göra en undersökning angående konsumption och något annat, jag tackade vänligt nej med ursäkten att jag faktiskt just i denna stund var på 'IKEA och konsumerade' och skrattade lite lätt i luren, tyvärr tyckte inte han på andra sidan att detta var lika lustig som jag tyckte att det var.
Vi besökte även Brandworld, vilket jag kan rekomendera till alla. Där jag faktiskt hittade ett par välbehövliga fodrade converse till Levi, grymt pris grymma kicks. Så gick det med att INTE handla något.
I eftermiddags drog jag och pappa till skogen och plockade gula kantareller, kan inte minnas när jag gjorde det sist. Nu ikväll har vi ätit middag med kusiner och vår morbror som bor i Australien och det är alltid lika kul att träffa dem, speciellt när de tar med sig en liten Chihuahua valp.
trevlig helg på er alla puss & Kram
Friday, September 24, 2010
Nya Perspektiv
Nu har självömkan gått över, för visst får man väl tycka synd om sig själv då man fick ställa in sitt bröllop & då man inte kan vara med och stötta sin älskde i hans sorg? Eller är det lite som jantelagen, att precis som att det är fult att tycka att man har gjort nåt bra och vara stolt över sig själv & Gud förbjude nämna detta för någon så får man heller inte tycka synd om sig själv?
I alla fall, nu börjar ett nytt kapitel i våra liv, inte det kapitel som vi hade förväntat oss eller planerat utan ett som har gett mig en ny inblick i vad som egentligen är viktigt. So what vi gifte oss inte, men han kommer fortfarande hem om ungefär 1 1/2 vecka och det som spelar någon roll är att vi får vara tillsammans igen, det är DET som spelar någon roll. Inte något efternamn, inte en extra ring på ett finger, utan tron på oss.
Jag har fyllts av ett 'jävlarannamma' som jag har saknat under en lång tid, nu börjar vi om igen och det gör med ett leende på läpparna, för snart är han här med oss...
Saturday, September 11, 2010
Bortglömd?
Jag känner mig bortglömd, det är ingen som ringer, ingen som hälsar på. Vad har hänt? Har jag blivit en dålig kompis så att ingen känner att de har lust att komma förbi längre? Eller hade jag kanske inga kompisar från början? Det låter ju tragiskt.
Jag vill iallafall tacka de två som ringer för jämnan och knackar på varje dag, Madde & Erika, tack för att ni finns och för ert stöd.
Nä nu ska jag sluta att grotta ner mig och försöka att bli lite gladare. Det här går ju inte.
Ha't!
Subscribe to:
Posts (Atom)
Läs Min Blogg
Posts
All Comments